Blondinbella lever under dödshot...
... tillsammans med alla andra som sitter framför datorskärmen och känner sig tyngda av förväntningarna från sina läsare.
Jag är inte en av dem, mest beroende på att knappt några läser det jag skriver, även om jag antar att rubriken på detta inlägga kommer ge en hel del nya besökare. Ett hej till er och ett välkommen tillbaka till alla andra.
Eftersom mitt jobb tar allt mer tid numera, tidningsredigerare, så blir det lite ont om inlägg vilket faktiskt irriterar mig. Kanske ett tecken på att jag ligger farligt till... Problemet med den typ av artiklar som Aftonbladets nätupplaga idag har om att bloggande är en livsfara är att jag börjar tro att jag själv är en av dem som är drabbade. Precis likadant reagerar jag när jag läser om fetma, hjärtattacker, cancer och sömnproblem.
Naturligtvis ger funderingarna om sömnproblem mig verkliga sömnproblem eftersom jag är orolig över att ha sömnproblem och oron ger mig problem. En sort moment 22 där.
Dock är avlidna skribenter inget ovanligt. Tänk bara på Hemingway och Dagerman. När skrivkrampen sätter in vet ingen vad som händer. Att dessutom en stor procent av dagens journalister och författare har ett litet för nära förhållande med flaskan gör att antalet döda i förtid ökar.
Så nu kommer jag alltså vara rädd för att dö bloggandes. Nåja, vi ska ju alla dö av någonting... Varför inte med en laptop i knäet.
Hej! Uffe heter jag.Håller med. Ha det så bra.
De som måste prestera för att komma på ett bloginlägg har ingen naturlig talang för det således är det Darwins teorier som styr även i blogvärlden: "survivest of the fittest". Det naturliga urvalet bör man ju inte dribbla med eller hur?
@Blackwater
Om detta verkligen är din åsikt hoppas jag aldrig att du kommer drabbas av skrivkramp. Jag är van skribent och arbetat med att skriva i många år och jag kan garantera dig att det inte finns en värre känsla än att veta precis vad du vill få fram men inte det går helt enkelt inte att få ner det på papper.
Det handlar inte om talang. Såvida du inte menar att Stig Dagerman var talanglös.
@Denzel
Har bloggarna problem med att staka ur sig ett bloginlägg för sakens skull om handväskor, smink, dagens outfit och annat "viktigt" är inte bloggandet till för dem. Väsentlig skillnad på innehåll i Dagermans alster och "ModeBettan" som tror hon skall bli miljonär på att visa sin garderob.
Bloggandet är ett verktyg som kan göra gott, ont och vara totalt meningslöst.
Vad jag menar är att blogga mer är som en dagbok/anteckningsbok i de flesta fall och inte den yttersta viljan. Låt dem som kan skriva utan att dö av det göra det och resten kan således ägna sig åt lugnare aktiviteter.
