Dåliga rådgivare, FRA och en bortkollrad Maud
Utanför fönstret regnar det. Klockan har precis passerat nio och eftersom jag är ledig borde jag väl antagligen ta sovmorgon. Speciellt med tanke på att helgen kommer spenderas med arbete på småorter i östra Skåne.
Men nu sitter jag här med en kopp te vid frukostbordet och funderar på vad det är som hänt med det Sverige som jag är uppvuxen i. Jag är en rätt bildad ung man, känner mig så i alla fall, men några saker som hänt under den senaste veckan har gjort att jag inte längre känner igen mitt eget land.
FRA-lagen i sig, som jag och många andra lagt mycket tid åt att debattera, är en av dessa saker. Tydligen så är det inte längre svensk regerings politik att värna den personliga integriteten. Även om jag sällan eller aldrig håller med Alliansen, så är detta ett fruktansvärt beslut. Det ska ju sägas att Socialdemokraterna inte är bättre och Mona Sahlins utspel är därför nästintill skrattretaden, även om det kan ger mig en förhoppning om att Thomas Bodström inte blir justiteminister om S vinner nästa val.
Det som förvånar är att liberala partier så öppenhjärtligt välkomnar denna typ av lag. Eller, öppenhjärtligt verkar vara fel ord med tanke på i varje fall vissa centermedlemars starka motstånd. Antagligen pågår diskussionen inom Folkpartiet Liberalerna - ett namn som idag mest känns som ironi, folkets parti är de knappast och liberal kan de ju inte ens stava till - Moderaterna och Kd också, men de sköter den mer internt.
Centerns som det verkar uppslitande interna uppgörelse får mig att grubbla över en annan sak. Kan det vara så att en så duktig politiker som Maud Olofsson helt missat sitt eget partis vilja i denna fråga? Partiet verkar just nu mer delat än Vänsterpartiet. Borde hon inte haft koll på strömningarna inom sitt eget parti?
Att ett föredetta kommunistiskt parti som V, tillsammans med Mp, är de enda som tycks värna den personliga integriteten, det är nog Sverige ensamma om.
Moderaternas försök att stoppa en demonstration i Stockholm är även det pinsamt. Men än mer pinsamt är statsminister Reinfeldts försök att inte diskutera FRA-frågan. Sveriges statsminister borde ha bättre mediarådgivare än vad han tycks ha. De borde talat om för honom att 1: Detta är en av vår tids absolut hetaste politiska frågor. Vi måste ha ett bra svar på varför vi behöver lagen och vi måste föra ut det i media. 2: Om vi inte kan göra detta så måste vi hålla käften. Alla uttalande vi göra kommer bara späda på och förlänga debatten.
Tydligen sa ingen detta till Reinfeldt som gick någon slags medelväg som inte fungerade alls.
Men nu sitter jag här med en kopp te vid frukostbordet och funderar på vad det är som hänt med det Sverige som jag är uppvuxen i. Jag är en rätt bildad ung man, känner mig så i alla fall, men några saker som hänt under den senaste veckan har gjort att jag inte längre känner igen mitt eget land.
FRA-lagen i sig, som jag och många andra lagt mycket tid åt att debattera, är en av dessa saker. Tydligen så är det inte längre svensk regerings politik att värna den personliga integriteten. Även om jag sällan eller aldrig håller med Alliansen, så är detta ett fruktansvärt beslut. Det ska ju sägas att Socialdemokraterna inte är bättre och Mona Sahlins utspel är därför nästintill skrattretaden, även om det kan ger mig en förhoppning om att Thomas Bodström inte blir justiteminister om S vinner nästa val.
Det som förvånar är att liberala partier så öppenhjärtligt välkomnar denna typ av lag. Eller, öppenhjärtligt verkar vara fel ord med tanke på i varje fall vissa centermedlemars starka motstånd. Antagligen pågår diskussionen inom Folkpartiet Liberalerna - ett namn som idag mest känns som ironi, folkets parti är de knappast och liberal kan de ju inte ens stava till - Moderaterna och Kd också, men de sköter den mer internt.
Centerns som det verkar uppslitande interna uppgörelse får mig att grubbla över en annan sak. Kan det vara så att en så duktig politiker som Maud Olofsson helt missat sitt eget partis vilja i denna fråga? Partiet verkar just nu mer delat än Vänsterpartiet. Borde hon inte haft koll på strömningarna inom sitt eget parti?
Att ett föredetta kommunistiskt parti som V, tillsammans med Mp, är de enda som tycks värna den personliga integriteten, det är nog Sverige ensamma om.
Moderaternas försök att stoppa en demonstration i Stockholm är även det pinsamt. Men än mer pinsamt är statsminister Reinfeldts försök att inte diskutera FRA-frågan. Sveriges statsminister borde ha bättre mediarådgivare än vad han tycks ha. De borde talat om för honom att 1: Detta är en av vår tids absolut hetaste politiska frågor. Vi måste ha ett bra svar på varför vi behöver lagen och vi måste föra ut det i media. 2: Om vi inte kan göra detta så måste vi hålla käften. Alla uttalande vi göra kommer bara späda på och förlänga debatten.
Tydligen sa ingen detta till Reinfeldt som gick någon slags medelväg som inte fungerade alls.
Kommentarer
Trackback
